Kallbadet, ”Kallis”, är nog det bästa med Malmö. Här samlas kvinnor i alla storlekar, åldrar och variationer. Kvinnor med ett bröst, utan bröst, med piercingar både här och där. Kvinnor täckta av tatueringar, kvinnor i alla färger, former, storlekar, rynkor och skrynklor. Kallis är terapi för alla kroppsstörningar, ätstörningar eller allmänt missmod. Här är det bara härligt, varmt, skönt och kallt på samma gång. På Kallis får kroppen vila från sjuka ideal.

På Kallis pratas det om allt mellan himmel och jord, ingenting är heligt. Jag ligger och slumrar och lyssnar på tantgänget intill. De sitter på sin vanliga bänk och behandlar veckans händelser. Som de gör varje vecka. De pratar om trädgård, barn och barnbarn, hur de inte ber om ursäkt för sig längre och hur de badar även på vintern för att hålla sig pigga. Tre grader är den mest perfekta temperaturen. ”Ja, men du vet – de där gubbarna, de måste man hålla kort.” ”Men han Martin, han är ju för rar. Fast, vet du, häromdagen så sa jag till honom att …” Tanterna pratar på, högt och ljudligt och jag slumrar vidare. Det är så skönt att bara ligga här och somna till lite. Så plötsligt hör jag en av tanterna säga: ”Vänta, jag ska gå och hämta tatueringarna.”

Jag är med ens klarvaken. Tatueringarna? Menar de sådana där gnuggisar som låg i tuggummipaketen när barnen var små? Min bild av tanterna blir plötsligt märklig. Menar de riktiga tatueringar? Eller är ”tatueringarna” ett kodord för något annat. Kanske en fickplunta med gammeldansk? Eller medsmugglade småkakor. Kaffemuggar. Medhavd förtäring är förbjuden på Kallis, så något sådant vore rimligt. Jag slumrar vidare. ”Man måste ha torr hud när man tar på dem.” ”Du får inte ha solkräm under, du måste gå och tvätta bort det först.” Ja, och så ska huden vara helt torr.” Rösterna försvinner och jag slumrar till igen.

Nästa gång jag vaknar till är det tyst. Jag gnuggar ögonen och sätter mig upp, tittar åt tanternas bänk. Där sitter de. Fem tanter i 70-årsåldern med silver- och guldfärgade tatueringar över hela kroppen. På överarmar, underarmar, bröstkorg, i ansikte och på ryggen. Tatueringar formade som egyptiska hieroglyfer, som halsband, hjärtan och annat smått och gott. Tanterna sitter med korsade ben, med armarna i kors över knäna. De sitter raka i ryggen, blundandes med sina ansikten vända mot solen. De sitter stolta och mycket nöjda. Deras tatueringar glittrar i solen och de är alldeles, alldeles tysta.

Jag älskar Kallis.