Scen 1
Jag sitter i ett rum, skruvar och hamrar, läser IKEA-manualer och svär. SnickarMicke spikar och sågar i ett annat rum, sågspånet yr och väggarna skakar. MålarBengan är inte sämre, han spacklar och målar, slipar och småsjunger för sig själv.

Scen 2
Dörren till det lilla rummet öppnas och Katten liksom svävar ut i lägenheten iförd sin kimono. Svävar in i köket, gör kaffe som hon sedan svävar runt och sippar lite på innan hon försvinner in i rummet igen.

Jag  skruvar och hamrar, läser IKEA-manualer och svär. SnickarMicke spikar och sågar, sågspånet yr och väggarna skakar, målarBengan spacklar och småsjunger för sig själv.

Scen 3
Katten svävar återigen ut ur rummet. Stannar till vid tröskeln till rummet där jag sitter och skruvar garderober. ”Det känns som att jag borde hjälpa till med något” säger hon släpigt men ljuvt, med loj blick bakom halvslutna ögonlock. ”Alla håller på och jobbar och jag  liksom bara går omkring här”.

Jag: ”Det är inga problem, det finns en massa saker du kan göra. Du kan gå ut med soporna till exempel”.

Katten flackar med blicken, stelnar i sitt svävande. ”Jaa, eeh absolut… Jag ska bara … smörja in… eeh… hela min kropp i olja först.”