Säg det

Säg det.
som ett presentsnöre som du krullar med en sax och sedan kan klyva på längden så att krullorna krullar sig åt olika håll
Säg det.
fast allt det där snygga och härliga händer på utsidan går du runt här i din egen geggiga själ och känner dig förlorad, för det du tänker och känner har inga ord och absolut inget existensberättigande.
Säg det.
som en mullrande åska, för du måste bara säga allt, för nu har alla dom här åren gått, för dagarna bara fortsätter gå och du önskar så
att du bara kunde följa med och låta allting vara
för det blir väl bra till slut
du går kanske under litegrann på vägen bara

Säg det.
så att det slipper pysa över, så att sörjan slipper rinna över båda två, sörjan som kanske kan kallas olycklig kärlek eller kanske bara sorg eller bara smärtan i att släppa taget om hoppet, om något som aldrig blev
alla dagar som redan gått
alla dagar
och minuter
som är kvar

Säg det.

Lämna en kommentar